lördag 12 september 2015

Sandvik - Västervik - Nynäshamn, 27 - 29 augusti

Det blev fina seglingar mellan Sandvik och Västervik och mellan Västervik och Nynäshamn. Jag blev kvar en dag i Västervik för att vänta in mer förmånliga vindar. På 11 timmar avverkade jag den 29 augusti de sista 82 nm och anlände till Nynäshamn den 29 augusti vid 17-tiden. På bryggan stod Ove, Malla Jansson och Janne Lundin och tog emot. Efter en stund anslöt Aina Lundin medförande en mycket god middag med champagne. En strålande avslutning på en fin segling.

Nedan finns en karta över hela seglingen och en distanstabell. Starten gick den 4 maj och jag var tillbaka den 29 augusti, vilket blir nästan 4 månader eller exakt 118 dagar.

Vad har det kostat? De största kostnadsposterna är hamnavgifter, ca  28000 kr och bränsle 11000 kr. Sjökorten har kostat ca 10000 kr, varav en del skall säljas för ca 3000 kr. Jag skickade ner en dykare för att kontrollera propellern och blev också tvungen att ta upp båten och spola ren botten, kostnad 3500 kr. Reparation av vindinstrumentet kostade 2500 kr och hjälp för att reparera 2:a revet och laga bomkapellet kostade 2000 kr. Summa ca 58000 kr.

Tack  till alla, som har läst och kommenterat!



torsdag 27 augusti 2015

Gedser - Ystad - Simrishamn - Kristianopel - Sandvik (Öland). 20 - 26 augusti

Det blev en lång (86 nm), relativt snabb (14 timmar) och fin segling mellan Gedser och Ystad den 20 augusti. Ystad har renoverat sin hamn sedan jag var där sist, nya bommar och bryggor. De, liksom i alla hamnar jag besökt i Tyskland, Holland, Belgien och Frankrike, har infört en bom per två båtar istället för en bom per båt. Troligen kostnadsbesparande och mer flexibelt. Även Simrishamn har infört den här lösningen i sin renoverade hamn.

Simrishamns kyrka
I Ystad låg det mest tyska båtar och några enstaka svenska. Samma sak gällde för Simrishamn, som jag anlände till den 22 augusti, efter att ha stannat en extra natt i Ystad. I Simrishamn blev jag kvar till den 25 augusti p g a hårda vindar med fel rikting. Vädret var vackert men den ostliga vinden var irriterande. Hamnen ger sjölä men inte vindlä. Jag tvättade kläder, sprang en runda, slöcyklade och började läsa i en av de böcker jag bytt till mig i Ystad.

Den 25 augusti hade vinden vridit mot syd och jag gav mig av över Hanöbukten. Vädret var mulet och det regnade en del. Till en början hade jag halvvind men rätt snart vred vinden så att vinden blev akterlig och farten usel. Det blev motorgång hela dagen fram till Kalmarsund, därefter segling i upp till 12 m/s fram till Kristianopel. I hamnen fanns två besökande båtar och ingen hamnkapten. Det blev en gratis övernattning. Vackert väder på kvällen. Besök i kyrkan, byggd i början av 1600-talet av Kristian IV av Danmark. Nu har jag plågat er med de två sista kyrkorna i den här bloggen.

Kyrkan i Kristianopel
Igår den 26 augusti seglade jag med sydlig hård (- 13 m/s) akterlig vind och medström upp genom Kalmarsund. Stundtals var strömmen uppe i 1,5 knop och min fart över grund över 9 knop. Jag såg inga fritidsbåtar. I Sandvik fanns det två besökande båtar. Det märks att säsongen är slut. Jag fick betala vinteravgift, 155 kr. Fiskaffären och restaurangen var dock öppna och jag köpte färdiglagad torskrygg och gubbröra till förrätt och tog med till båten. Till detta serverades ett tyskt vitt vin.
En bom per två båtar

Just nu, torsdag 27 augusti, länsar jag norrut för enbart storsegel och passerar snart Blå Jungfrun. Autopiloten och datorn styr och jag går upp och kollar då och då. En segelbåt och ett lastfartyg har jag sett långt borta. Vädret är bra, solen skiner och det blåser ca 10 m/s från syd. Farten över grund är 6,7 knop och medströmmen är ca 0,5 knop. Eftersom det blåser rätt hårt tänker jag gå inomskärs till Västervik för att undvika grov sjö ute på havet. Det är 15 nm kvar innan jag kan börja svänga in i skärgården vid Kråkelund.




onsdag 19 augusti 2015

Laboe - Burgstaaken - Gedser (Danmark), 16 - 19 aug

På sträckan Laboe - Burgstaaken på Fehmarn hade jag tät dimma. Till slut lättade den och då upptäckte jag att jag hade en mötande segelbåt på kollissionskurs. Obehagligt! När dimman lättat blev det varmt och soligt.

I hamnen på Fehmarn förtöjde jag längsmed vid en brygga. Självklart anlände på eftermiddagen en båt och förtöjde utanpå Paula. Enligt väderleksrapporten skulle det bli kuling och dessutom snett in mot sidan på våra båtar. Jag hittade en ledig plats vid bommar och båten utanpå mig fick snällt släppa ut mig, så att jag kunde flytta till den betydligt mer skyddade platsen. Jag blev kvar tre nätter i hamnen p g a den hårda vinden.
Burg centrum

På Fehmarn ligger Puttgarden, som har 50 dagliga färjeförbindelser med Rødbyhavn i Danmark. Biltrafiken i huvudorten Burg är näst intill outhärdlig. Som tur är finns det cykelvägar. Antalet cyklande turister i omlopp på ön är också mycket stort. Hamnen i Burgstaaken har tre segelmakerier, tre varv och två båttillbehörsbutiker. Här fick jag till slut tag på en travare till mitt storsegel. Min ensamseglande båtgranne från Frankfurt berättade att han vinterförvarar sin 30 fots segelbåt i en hall i Burgstaaken. Det kostar cirka 12000 kr inklusive i stort sett allt. Han sjösätter båten när semestern börjar och tar upp den när semestern är slut. Nu var semestern slut och jag hjälpte honom att förtöja vid  kranen.

Idag har jag gått för motor rätt mot vinden till Gedser i Danmark, till en början i svag vind och de sista timmarna sakta ökande till 12 m/s, helt enligt prognosen. Soligt och varmt. Gedser ligger på sydspetsen av Falster och har färjeförbindelse med Rostock. Under en promenad in till Gedsers centrum kunde jag plocka mogna björnbär. Gott!

Imorgon startar jag tidigt med siktet inställt på Ystad om vindarna är de rätta.




lördag 15 augusti 2015

Cuxhaven - Rendsburg - Laboe (Kiel), 13 - 15 augusti

Cuxhaven till slussarna i Brunnsbüttel blev en jobbig tur. Visserligen hade jag strömmen med mig men hård vind och vågor emot, vilket inte är en bra kombination, som jag har skrivit om tidigare. Vågorna blir korta och höga och båten faller ner i vågorna med väldiga smällar. Slussningen gick i alla fall bra. Från Brunnsbüttel till Rendsburg blev det också segt eftersom det tydligt märktes att beväxtningen på skrovet drog ner farten.
I kanalen möter man många hemvändande tyska, holländska och franska båtar. De har seglat i Sverige, Finland och Danmark. Däremot är vi väldigt få, som går mot Östersjön.
Rendsburg

I Rendsburg fick jag hjälp med att ta upp båten och spola bort gräsmattan på skrovet. Båten blev som ny. Vid samma varvtal på motorn visade loggen plötsligt 8 knop istället för 6 knop. I tron att det var fel på loggen, hade jag tidigare ändrat kalibreringen. Nu kunde jag ändra tillbaka och båtfarten var tillbaka på vårens värden.

Igår fredag hade jag en trevlig kväll tillsammans med ett tyskt par från Hamburg.
Dagens färd och slussning gick bra i alla fall. Jag hade gjort i ordning för att förtöja på babords sida i slussen. På väg mot slussen upptäckte jag att förtöjningen skulle göras på styrbords sida. Det blev lite panik, men jag hann precis bli klar. Nu ligger jag i en stor marina ca 4 nm från slussarna.
Rendsburg
Vädret var på förmiddagen vackert. När jag körde ut ur slussen och in i Östersjön var det riktigt trist grått väder med lite regn, ungfär som när S-G och jag slussade i andra riktningen i maj, dock varmare.

Imorgon siktar jag på Fehmarn. Det skall bli svaga nordliga vindar från norr, Vindriktningen är ok eftersom jag skall segla i huvudsak österut.

onsdag 12 augusti 2015

Vlieland - Borkum - Norderey - Cuxhaven, 8 - 12 augusti

Det har varit några dagar med sol och några med mulet väder, men varmt. Vindarna har varit förmånliga men tidvis svaga och det har blivit en hel del motorgång med seglen uppe. Några dagsetapper har varit långa, mellan 60 och 75 nm. Strömplaneringen har fungerat bra undantaget sista etappen mellan Norderey och Cuxhaven, då jag kom för tidigt till Elbes mynning och fick 1,5 knop motström, väldigt frustrerande.

Norderey hotell och strandpromenad
Den första hamnen efter Vlieland var Borkum i Tyskland, dit jag kom 8 augusti. Borkum besökte jag 2011. Då blåste det näst intill storm in i hamnen. Nu var det vindstilla. Det finns två hamnar och båda är dåliga. Ön är annars som övriga frisiska öar försedd med långa sandstränder och sanddyner och en trevlig stad. Den här tiden på året är det också fullt med turister. I hamnen fick jag lägga mig utanpå en svensk Nauticat 52 med en barnfamilj på väg jorden runt. Det blev ingen rundtur på Borkum.

Norderey
Norderey
Norderey
Nästa ö, söndag 9 augusti, blev Norderney med en hamn, som nås via en kort kanal. Hamnavgift 190 kr exkl el, som kostar 5 kr/kWh. På  ön finns som vanligt en lång sandstrand på sidan mot havet, i detta fall 14 km lång. Eftersom ön ligger i Tyskland finns det en FKK-strand (Freie Körper Kultur = nudister), en Hundestrand och en Textilstrand, väl skyltade, så inga misstag skall begås. Ön är till 100 % anpassad för cykling. Antalet bilar är få, antagligen är det endast de, som är fastboende, som tillåts ha bil. Större delen av staden har bara gång- och cykelvägar. Elcyklar och -mopeder är tillåtna. 400000 turister besöker ön varje år och den har anor som badö, som går tillbaka till 1700-talet. I augusti är det, som sagt var högsäsong, och horder av turister äter och dricker på restauranger, kaféer och barer, promenerar, cyklar och springer runt ön. Större delen av ön är också nationalpark med mängder av fåglar.
Norderey

Igår kom jag till Cuxhaven och idag har jag försökt att hitta ett varv, som kan hissa upp båten och spola av gräsmattan, som finns på under vattenlinjen. Priset skulle bli över 3500 kr, så jag avstod. Cuxhaven är också en turiststad med långa stränder. Här blir de lite intressantare eftersom det är så långgrunt. Vattnet försvinner några km ut när det är lågvatten och man kan göra spännande promenader där det tidigare var vatten.
Cuxhaven
Imorgon torsdag 13 augusti går jag in i Kielkanalen, övernattar i Rendsburg mitt i kanalen och går ut i Östersjön troligen på fredag.

fredag 7 augusti 2015

Blankenberge - Scheweningen - Den Helder - Vlieland, 3 - 7 augusti

3 båtan utanpå Paula, Scheweningen
Avfärd 02:45 den 3 augusti från Blankenberge. Det var bra belysning inne i hamnen, så allt gick bra. Natten var fantastisk, stjärnklart, nästan fullmåne, "tropiskt" varmt, medström och halvvind. Stämningen ombord var mycket god. Rotterdam passerades i dagsljus och utan missöden. Eftersom jag kom fram till Scheweningen (Holland) tidigt på dagen kunde jag förtöja direkt mot bryggan, Skönt att vara tillbaka i ett riktigt cykelland. När hamnen hade fyllts på med båtar hade jag tre båtar utanpå Paula. Det gjorde att jag inte kom iväg dagen därpå. Istället ägnade jag mig åt att handla mat och en något bättre provisorisk travare till storseglet.

Till S-G och Dennis
Onsdag 5 augusti gick starten 05:45 efter att de två kvarvarande båtarna utanpå mig varit snälla och stigit upp och flyttat på sig. Sjön var obehagligt skvalpig, synlig soluppgång sedan mulet men varmt. Till en början plattläns, sedan vindvrid till halvvind och bra fart, så småningom avtagande vind och motorgång. Ankomst Den Helder 13:30.

Den Helder var den enda natthamnen 1989 på väg från Stockholm till Isle of Wight, där min dåvarande båt Iguana med besättning skulle delta i kappseglingen Fastnet Race. Vid bryggan låg nu en annan svensk båt, som var på väg för att delta i årets Fastnet Race.

Jag blev kvar två nätter i Den Helder. Hamnen är bra och ligger inom militärt område, så varje gång man skulle passera in, måste man tala om namnet på båten, Krigsfartygen låg dock i en annan del av Den Helder. Staden är trevlig med många kanaler, bilfria gator och fina cykelvägar, kaféer och barer och människor, som sitter utanför sina hus i den varma sommarkvällen. Från den Helder går färjor till ön Texel, som, att döma av bilköerna, måste vara en populär ö. Stora delar av sluttningarna ner mot havet i Den Helder är asfalterade, troligen för att förhindra att Holland försvinner ut i havet. Asfalten var bekväm att cykla på, men vackert var det inte. I övrigt är det sandstränder och sanddyner, som dominerar liksom på de Frisiska öarna. Någon större variation i växtligheten är det inte.
Den Helder
Det blev bad två gånger från båten i det varma vädret.

I en av de sista hamnarna varnade man för legionella och ville att man skulle se till att vattenslangarna var ordentligt tömda efter påfyllning. I regel är vattnet väldigt varmt när man skall fylla och man måste spola länge för att få det någorlunda kallt. Efter att ha läst varningsskylten har jag för första gången köpt vatten på flaska.

Idag fredag 7 augusti har jag, efter en vindfattig dag för motor, anlänt till Vlieland, som Sten-Göran och jag också besökte på nedvägen.
Den Helder

Jag tycker att båten går långsammare och jag lät också en dykare kontrollera att inget hade fastnat under båten. Nu har jag upptäckt att det är kraftig beväxtning på skrovet. Det förklar varför det går ca 1-1,5 knop långsammare än normalt. Båten måste upp och spolas ren. Jag siktar på att det skall kunna göras i Cuxhaven.
Bakom sanddynerna, Den Helder



Asfalt och sandstrand, Den Helder





Vad är det nere i högra hörnet?


söndag 2 augusti 2015

Dieppe - Bologne Sur Mer - Nieuwport - Blankenberge, 28 juli - 2 augusti

Även tisdag 28 juli blev jag kvar i Dieppe p g a kulingvarning. Ligger man kvar några dagar i en hamn hinner man bli lite bekant med grannbåtarnas besättningar. Således blev jag bjuden på vin av ett belgiskt par, som jag senare träffade igen i nästa hamn. Hos ett holländskt par fick jag tips om holländska hamnar.

På onsdag gav sig många båtar iväg. Det blev en jobbig start. Sjön var grov och det blåste fortfarande 8-10 m/s. Med både halvvind och medström blev det bra fart och redan vid 13-tiden var jag framme i Bologne-Sur-Mer, också det en hamn, som jag besökte på nedvägen. En storsegeltravare hade gått sönder under seglingen. Det gick inte att få tag på en likadan travare, så det blev en provisorisk lösning.

Badort typ Belgien
Även under seglingarna 30 juli och 1 augusti var det halvvind och medström. Att det är medström beror ju på att jag alltid startar när jag kan räkna med medström. 30 juli var jag tillbaka i Nieuwport, som jag också besökte på nedvägen. På den här sträckan är det inte så många hamnar att välja på. Nieuwport är en väldigt fin hamn och en trevlig liten stad, Jag blev kvar även 31 juli och försökte få tag på en riktig travare, men det lyckades inte.

Vädret har varit fint under den här perioden och på på väg mot Blankenberge (också Belgien) lördag 1 augusti var det riktigt varmt liksom idag 2 augusti. Den belgiska kusten består enbart av sandstränder. Med jämna mellanrum ser man rader av 10-våningshus längs stränderna, typ svenska miljonprogramsområden som Tensta och Botkyrka. Det är de belgiska badorterna. I husen finns hotell och troligen både semesterlägenheter och permanentbostäder. Hur tänkte man? Bakom de här husen finns själva städerna, som har gammal bebyggelse, dock inte som de franska städerna. Utefter den belgiska kusten går en spårvagnslinje.

Här leker barnen, Blankenberge
Idag har det varit jätteloppis utefter kajen och man har också firat fiskargubbens och -gummans dag, som jag uppfattar det. Orkestrar spelar och körer sjunger och det är stora mängder människor på drift i staden.

I hamnen var det så gott som fullt och jag fick plats utanpå en holländsk båt. Hamnavgift 240 kr inkl allt. Nästa etapp till Scheveningen i Holland blir seg, ca 65 nm. Då går det inte att undvika motström. Jag planerar att starta vid 3-tiden inatt för att få medström i början.

Här leker både föräldrar och barn





måndag 27 juli 2015

Saint Vaast La Hogue - Le Havre - Fecamp - Dieppe, 22 - 27 juli

Kyrka 1100-talet, St-Vaast-La-Hougue
Onsdag 22 juli blev det mycket funderande på nästa hamn. I Saint-Vaast-La-Hougue hade jag återigen problem med att jag inte kunde starta förrän portarna öppnade sent på dagen när det var högvatten. Det slutade med att jag gick ut utanför hamnen och lade mig på svaj under natten.
Innan dess, på eftermiddagen i soligt och varmt väder, cyklade jag till fortet, som UNESCO klassat som världsarv. Det var mycket stort, det tog en timme att promenera runt murarna på utsidan.
Ankringen på svaj blev till en början blåsig, upp till 10 m/s, och guppig. Ett 10-tal båtar, som ville starta tidigt, låg för ankare.

Ett av forten i St-Vaast-La-Hougue
Torsdag morgon var solig och jag kom iväg vid 8-tiden i svaga akterliga vindar och medström, som vände till lätt motström efter några timmar. Målet var Le Havre. Det blev motorgång med undantag för de sista 3 timmarna. Gott om tid för läsning.
Le Havre
På vägen in till Le Havre fick jag möte med ett jättelikt containerfartyg. En lotsbåt tutade ilsket åt mig och menade att jag skulle hålla undan. En norsk segelbåt var på väg in, när han, utan att upptäcka det, tappade sin jolle, vilket jag uppmärksammade honom på och det slutade lyckligt. Le Havre verkar vara en, relativt övriga städer jag besökt, modern stad med flera centra. En del arkitektur verkade lite mystisk, bl a en kyrka, som såg ut som en rymdraket och några jättelika vita kupolformade byggnader utan fönster, som kom mig att tänka på kärnkraftverk. En trevlig trädgård hittade jag i alla fall. Den långa sandstranden och strandpromenaden var full av människor, som utövade allehanda aktiviteter. Le Havre är en stor hamn och många fartyg låg ankrade ute på havet i väntan på få komma in.
Insegling till Fecamp

Fredag 24 juli startade med mulet, regnskurar och solglimtar. Start kl 11 med varm frånlandsvind, byig slör/halvvind, som autopiloten klarade av utan problem och ett prognostiserat regn, som inte blev av. Underbart, vad mer kan man begära? Både fiskande och seglande fransmän vinkar glatt. Men, ingen glädje varar för evigt. Efter en timmas lycka tvärvände vinden, 180 grader, och sedan blev det vindstilla. Så plötsligt 8-9 m/s rätt emot. Det blev hård kryss med två rev, ständiga vindvridningar och samtidigt försökte jag laga mat. Då var det inte roligt längre.
Natten i Fecamp blev inte heller rolig. Vinden ökade till kuling i byarna och det blev våldsam sjöhävning inne i hamnen, dock verkade alla klara sig utan skador.

Fecamp
Det fortsatte att blåsa hela lördagen. Det var kallt men soligt. Först sent på eftermiddagen lugnade det ner sig. Fecamp är känt för att ha de högsta kalkstenklipporna i Normandie och Bénédictinepalatset, där den berömda likören med samma namn tillverkas. Palatset har en imponerande utsmyckning. Tillverkningen av likören startade på 1500-talet.
Högsta klippan i Normandie, Fecamp

04:30 var det uppstigning på söndag morgon, som bjöd på mulet väder med lite regn. En fin halvvind gav bra fart med två rev i storen, varav jag så småningom reducerade. Framme i Dieppe vid 12-tiden. Staden besökte jag även på nervägen.
Bénédectinepalatset i Fecamp

Idag måndag är det kulingvarning och de flesta båtar liksom Paula, stannar i hamn. En stor del av dagen har jag ägnat åt att laga två kablar, varav en reservkabel, för anslutning av bildskärmen i sittbrunnen. I båda kablarna hade en av de 15 ledarna inne i kontaktdonet antingen släppt i lödningen eller gått av. Då försvinner en av färgerna i bildskärmen.

Handgjord förpackning till bakelse







Disken för rökt lax hos Carrefour



onsdag 22 juli 2015

Perros Guirec - Guernsey - Cherbourg - St Vaast La Hougue, 17 - 21 juli

St Peter´s Port, Guernsey
Överseglingen fredag 17 juli från Perros-Guirec till Guernsey blev tidvis lite jobbig med svag vind, plattläns (vinden rakt bakifrån), krabb sjö och därmed smällande storsegel. Det blev också motström mot slutet. Många båtar hade siktet inställt på Guernsey och alla seglade. Jag hade gett upp i den svaga vinden och slagit på motorn. Det kändes lite skamset. Senare fick jag reda på att det var en kappsegling för veteranbåtar och då kändes det lite bättre.

Inpassage till bassängen vid lågvatten, Guernsey
Vistelsen i St Peter´s port på Guernsey blev en orolig upplevelse med fem olika förtöjningar på två dagar: två gånger vid tankstället (första gången stängt), en gång utanpå en annan båt vid en vänteponton innan vi kunde släppas in i bassängen, en gång vid en ponton utanför bassängen för att kunna ge mig iväg tidigt nästa morgon och slutligen blev jag tvungen att flytta en gång till för att inte bli instängd. Det är en väldig trafik i hamnen, hamnkontoret har fyra små motorbåtar, som far omkring som ilskna getingar ocn packar in ständigt anländande gästbåtar, färjor kommer och går. Det är dessutom väldigt trångt. En förtöjd båt intill mig blev påkörd av en annan båt. Ombord på en stor 2-mastad segelbåt hade någon räknat fel på tidvattnet och båten lade sig på sidan.
Ingen anledning till oro

Jag hann med att handla på Marks & Spencer och Cooperative, göra en kort cykeltur samt tankade diesel för 68 p/l = 9,30 kr/l. Någonting annat skattefritt köpte jag inte.

Första 5 kg gasolflaskan tog slut, 9  kg kvar. Värmaren trasslade, den stannade, men jag fick igång den igen. Det var väldigt kallt den första kvällen, troligen inte mer än 10 grader.

Guernsey är säkert en fin ö, men jag var innerligt glad när jag kunde ge mig av vid sextiden den 19 juli för att återigen passera förbi den fruktade udden Cap de la Hague. Här är tidvattenströmmarna mycket starka. Eftersom väderleksutsikterna var fina, planerade jag att passera när strömmen var som starkast. För att få medström hela vägen använde jag både segel och motor. På skärmklippet från navigationsprogrammet i datorn ser man olikfärgade strömpilar, rött är starkast och gult är svagare. Ev avdrift p g a strömmens inverkan kompenseras automatiskt av navigationsprogram och autopilot. Virvelsymbolerna är de s k racen. I vänstra delen av skärmklippet kan man för varje strömpil avläsa den av programmet beräknade strömmen, i det här fallet 1,4 knop. Programmets strömberäkningar stämmer väl med verkligheten. Slut på lektionen.

T v fart över grund, t h genom vattnet
Det gick bra och med 13,4 knop fart över grund slog jag fartrekordet för båten. Strömmen var nästan 7 knop. Vinden var akterlig, lagom stark och det var smul sjö. I övrigt mulet med solglimtar och kallt. Redan kl 12 var jag framme i Cherbourg. På eftermiddagen blev det sol och varmt. På bryggan låg två svenska båtar. I den ena båten fanns ett ungt par med två barn, som skulle segla till Kanarieöarna och i den andra båten, en HR 54, ett äldre par från Göteborg, som skulle lägga upp båten i Spanien över vintern. I Cherbourg väntade de på att motorn skulle repareras. De bjöd på ett glas vin en kväll och vi bytte böcker. Det var i grevens tid, jag hade precis läst ut min sista bok. Senare berättade de att en förälder till en av dem hade blivit sjuk och de måste flyga hem till Sverige, så nu måste båten lämnas liggande i vattnet i Cherbourg över vintern.

Att komma till Cherbourg var ungefär som att komma hem, lite tryggt och småtråkigt. Staden är inte märkvärdig på något sätt och man plågas inte av en massa måste-se-på. Istället blev det stortvätt av både kläder och mig själv, handla mat på Carrefour och reparation av storsegelkapellet (stackpack), vars sömmar hade börjat försvinna. Jag fick hjälp av samma segelmakeri, som hade hjälpt mig med det trasiga 2:a revet när jag var i Cherbourg på nervägen. Ett irriterande duggregn störde.

Något för NSS att ta efter
Saint Vaast la Hougue
Efter två dagar i Cherbourg var det dags att fortsätta tisdag 21 juli. Det var sol, varmt och vindstilla. Jag förstod att revlinorna antagligen blivit felmonterade i samband med att jag monterade tillbaka storsegelkapellet så jag hissade storseglet. Det hade blivit fel och även storfallet hade hamnat fel, men det var lätt åtgärdat i det fina vädret. Dagens mål var Saint Vaast la Hougue och det gällde att inte komma för tidigt innan portarna till bassängen öppnade. Återigen hade jag stark medström och passerade rätt igenom några race, där det var guppigt, lite som forsränning, trots att det var nästan vindstilla. Det gick så pass fort att jag nästan fick dra ner motorn på tomgång för att inte komma för tidigt.
Praktiskt
Saint Vaast la Hougue är klassificerad av UNESCO som ett världsarv. Här finns ett fort med murar från 1400-talet och jag har också hittat en kyrka från 1100-talet (den var nog hittad tidigare). Utanför staden ligger en ö, dit man åker med en båt, som kan gå både på land och i vatten.

Här kommer några iaktagelser beträffande franska segelbåtar. Färre har AIS, båtar med självslående fockar är mycket ovanliga, fenderskydd är inte så vanligt. Fransmännen köper nästan bara franska båtar. Det finns segelskolor för barn i de flesta hamnar.